whittle

Är hemma med två inte helt friska barn, dricker en kopp kaffe och lyssnar på Sade. Det sista bara för att vara lite romantisk, det är ju trots allt Alla hjärtans dag..eller är det det? Vissa av mina vänner på fb totalt bombarderar wallen med hälsningar, hjärtor, blommor, nallar och romantiska låtar. Andra visar tydligt att de tycker dagens tema inte är annat än ett löjligt påhitt, vilket jag absolut kan hålla med om. Vi vet ju alla att det hela endast rör sig om kommersiella krafter och feta rika gubbar som tjänar miljarder på att "idioter" som vi visar vår "kärlek" för varandra genom att konsumera så jävla mycket som vi bara kan. Det där vet ju tom min äldsta son liksom. Och förmodligen min yngsta med. Men nånstans vill jag liksom befinna mig i nån sorts kärleksbubbla..jag vill vara löjlig, jag vill pussas extra mycket, jag vill lyssna på Mariah Carey, jag vill baka kärleksmums, köpa blommor, dricka vin, klä mig i rött och vara sjukt jävla galet kär!

Ok, vet inte hur genomtänkt det här egentligen är. Inte alls förmodligen. Men jag kör på! Hur illa kan det gå visst? När jag beskrev mig själv häromdagen så sa jag att jag var impulsiv, så nu ska jag vara det! Har ca en halvtimme tills jag ska vara på dagis så jag får vara impulsiv snabbt som fan! Så här är det. jag har varit singel i snart fyra år. Om tre dagar är det faktiskt exakt fyra år. Under dessa år har jag bara träffat tre killar som jag typ pussat på (min mamma läser detta) TRE killar! Det är väl fan inte mkt pussandes det där alltså! Men så har det varit. Som många av er säkert vet så är det inte i varje hörna man hittar någon som fångar ens intresse och som man ens vill pussa på. Och när man väl gör det är det ju inte säkert att de ens vill titta åt ens håll. Mitt håll alltså. Ibland har detta känts ganska tråkigt men oftast tänker jag att det helt enkelt kommer när det kommer. Jag gillar att vara glad för mycket för att sitta där och deppa liksom. MEN visst vill jag också ha det där med matchande overaller när jag blir en gammal tant! Så, vet ni vad jag gjorde? Jo, efter en hel massa tjat från välmenande fina vänner så skapade jag mig en profil på en sån där dejtingsajt. Namnet var SÅ passande för mig att det nästan var läskigt. Pannkakan. Jag som älskar pannkakor! Men det var inte alls som pannkakor, mest som blodkorv faktiskt. Och jag HATAR blodkorv! Blä! Att marknadsföra sig själv som en jävla produkt kändes ju sådär men det värsta av allt var att känna sig som ett asshole varje gång man fick ett mail från någon som man helst inte ville träffa. Någonsin. Ett fint och sött mail från nån medelålders gubbe med ölmage som suttit i solen liiite för länge..vad säger man liksom? Nej, gå ner ett par kilo, använd solskydd, skaffa en tidsmaskin och hör av dig sen! Fyfan vad elakt!!! Nej, nu ska jag berätta nåt RIKTIGT elakt..eller ja, kanske inte så elakt, mest pinsamt. För mig alltså, men jag tror att vi redan har passerat den gränsen för länge sen. Jo, på den där pannkakan så mailade en kille och jag lite fram o tillbaka (btw så svarade INGEN av dem jag mailade till..förutom han då) tills han frågade om vi kunde bli fb vänner. Why not tänkte jag, han verkar ju trevlig och så. Inte riktigt min typ, lite för "lilla torg" för mig, men why not?? Så, vi blev fb-vänner en sen kväll denna veckan. Jag gick och lade mig utan att ha snokat för mkt bland hans bilder och när jag skulle titta in på hans profil dagen efter för att snoka vidare så var vi inte vänner längre! Nope! Han hade tagit bort mig. Jag var den där medleålders gubben med ölmage som suttit i solen alldeles för länge! Blä! Och ändå hade han bara tillgång till mina profilbilder! De jag har valt ut som finaste! Dubbel blä! Ja ja. iaf..vet inte riktigt vart jag vill komma egentligen. Kanske till att det inte alltid är så kul att vara singel. Och ibland hur kul som helst! Inatt drömde jag att jag var ihop med en val och att vi var skit förälskade i varandra. Det var jätte fint, sjukt och bisarrt på SÅ många olika sätt men ändå fint! Där låg vi kramandes (det var ju mest jag som kramade) på havets botten och var SÅ lyckliga! Det hade jag kanske inte drömt om jag hade haft han där underbare man jag vill ha sovandes bredvid mig i min säng:)

Innan jag stänger av datorn måste jag bara berätta för er att världens vackraste Linda har fyllt år idag! Hon är den snällaste, finaste, roligaste, skönaste, coolaste, starkaste och bästa människan som finns och jag är världens lyckligaste som har henne som vän! Älskar dig mitt hjärta och tackar alla gudar för att du idag för 34 år sedan kom till denna jord och gjorde den så mycket vackrare:)


ÄLSKAR DIG HJÄRTAT!!!!!

En stund efter att Milo pratat i telefon med mormor..

Jag: Vad sa mormor då?
Milo: Eeeh..allt från början?
Jag: Nej, men bara det du kommer ihåg..
Milo: Eeeh..jag kommer inte ihåg det som jag kommer ihåg...

Vet ni att jag inte gjort ETT SKIT denna veckan?! På fullaste allvar! Ingenting som räknas iaf! Inte öppnat en bok, inte sökt ett enda jobb, inte räknat ett enda mattetal! INGENTING! Bara latat mig, slappat, facebookat som ett tok, käkat pop corn, fikat, kollat youtubeklipp, sjungit, dansat, letat efter ny musik..ja, "fritidsforskat" som min vän Jorge kallade det idag:) Om fem min börjar jag tvätta och det är väl det mest produktiva jag kommer att ha uppnått när veckan är slut...Ångest? .Nej, faktiskt inte..den har jag förträngt:)

..till sommaren, till blommiga klänningar, vackra sandaler, uteserveringar, glass i överflöd, promenader i parken, målade tånaglar, gröna träd, grillat kött, sandiga fötter, magnolior, hyacinther..ja, t o m maskrosor..

var fantastisk förresten:)

"Ja du får lägga på ett kol" den var bra! Det är väl precis det jag måste:) Ok, tänkte på en grej idag som fick mig att le stort! En gång i tiden var jag livrädd. Livrädd för att bli sårad, för att bli dumpad, för att den jag ville ha inte ville ha mig, inte ringde tillbaka, inte sms:ade, inte sa det jag ville höra eller vad fan det nu rörde sig om. Jag var helt enkelt rädd för att bli ledsen på nytt. Så där riktigt jävla ledsen ni vet. Idag upptäckte jag att den jävla rädslan är BORTA! Jag bryr mig inte ett skit om jag skulle bli sårad eller ledsen igen, vet ni varför? För jag vet att jag överlever:) Rent intellektuellt så har jag ju såklart vetat detta länge men det är inte förrän denna sista tiden jag VERKLIGEN förstått det och framförallt KÄNT det med hela min kropp! Ja, det må hända att jag träffar på killar som visar sig vara helt jävla fel för mig, sooo fucking what???!!! Någon gång lär väl "den rätte" dyka upp! Och om han inte gör det så får jag väl ha kul under tiden jag väntar på honom istället för att gå runt och oroa mig och vara rädd..eller?..Låter det klokt? Eller har jag bara blivit helt jävla cynisk?

Jag är utan tvekan världens sämsta bloggare! Ever! Att jag överhuvudtaget kallar mig själv det är ju rena skämtet! jag har inga ursäkter mer än att jag suger på det här! Sorry! Iaf, jag ville berätta för er som trots allt fortfarande tar er tiden att titta hit då och då att jag har det bra:) Idag fick jag betyget på uppsatsen jag skrev kring jul och på hela kursen. Vg blev betyget för båda:) På lördag ska jag belöna mig själv med en god middag, vin och Håkan Hellström på KB! Tillsammans med min kära Johanskji som också ska fira sina vg!!! Vi är bäst gumman!!! Helt jävla bästaste!!!

Okej, vad ska jag mer berätta? Nä, ni ser vad kass jag är på detta! Fattar inte hur det gick så bra en gång i tiden med att bara få ut alla jäkla tankar på ett tangentbord..min hjärna kanske inte klarar av att plugga så mycket och samtidigt vara kreativ vad gäller annat skrivande. Nåt fel är det iaf..blä. Än en gång: sorry..Jag har iaf en tanke om att fortsätta blogga tills "sagan" får ett fint slut..tills jag får glasskon på mig el nåt i den stilen. När jag tänker tillbaka på henne som började skriva bloggen, så känner jag att jag är skyldig henne det. Ett perfekt slut. Och detta, detta är allt utom det.

Förmodligen den mest ställda frågan ever och samtidigt den svåraste att svara på, ärligt i alla fall. För hur ofta säger man egentligen: "Dåligt!" Nja, det är nog inte så ofta, iaf inte lika ofta som vi FAKTISKT tycker att det kanske inte är så jävla bra med oss. Ändå ler vi som idioter och säger: "Bra! Hur är det själv?" "Bra!" säger den andra idioten..Ok, nu spårade jag visst ut lite, det var inte alls det jag skulle göra. Jag skulle inte alls skriva om hur jävla dåligt vi alla mår, för jag tror visst att det finns de som oftast faktiskt mår bra, inte för att jag är en av dem, men jag vet att de finns. Det jag skulle skriva om handlade mer om mig specifikt och hur komplex den där lilla frågan faktiskt är nuförtiden. Här ska jag berätta varför: Jag, Paola, i mitt lilla liv mår faktiskt bra. Jag är frisk, skolan går bra, barnen mår prima, jag äter gott varje dag, jag har underbara människor i mitt liv och jag hyser inga fula känslor mot NÅGON, inte en enda själ. Så, att säga att jag inte mår bra skulle kännas inte bara som en lögn, men faktiskt helt jävla otacksamt! Samtidigt så går en av mina allra närmaste vänner igenom det värsta helvetet jag någonsin skådat på nära håll, vilket gör att jag OMÖJLIGT kan säga att jag mår bra! Hur fan ska jag kunna säga det när mitt hjärta varje dag går i tusen bitar när jag tänker på henne..Hur fan ska jag kunna säga det när någon som jag älskar så högt mår som hon gör? Fan vad jävla orättvist, varför kan vi inte bara dela på hela må-bra grejen hon och jag..Jag hade mer än gärna mått skit bara hon hade kunnat må lite bättre iaf...

Ps. Borde kanske berätta nåt kul för att avsluta det hela positivt. Jag är barnledig, dricker ett glas vin, äter mörk choklad, lyssnar på fantastisk musik och imorgon ska jag ut och skaffa pojkvän..eller nån att hångla med nån gång ..det hade räckt mer än väl:)

Vanesa säger att man måste ha bilder på en blogg, det har Dani säger hon. Massor av bilder. Sista bild jag lade upp här, just på uppmaning av Vanesa, var ju bland det sorligaste ever i bloggvärlden, men nu har hon alltså lyckats övertala mig igen. Men denna gång ska ni tackolov slippa genomgå samma tortyr som sist, alltså blir det inga fler "naturliga" bilder av mig, inte idag eller ever again. I stället får ni detta:



Scans nya köttbullar! (Ibland får man ju faktiskt fuska) Och vet ni vad dessa kostade? Håll i er nu: TIO KRONOR! På Möllan såklart:) Ica Supermarket! Inte illa va? Ok, nu har jag lagt upp en bild Vane, happy now?

Allt bra här. Har inte bloggat så som jag hade tänkt precis, snarare tvärtom väl. Som ni kanske har förstått så finns det någon i mitt liv som betyder världen för mig som har det väldigt svårt just nu, milt sagt. MEN, jag, precis som hon själv och alla som äslakr henne, tänker inte göra annat än tänka positivt och vara ÖVERTYGADE om att allt faktiskt kommer att lösa sig. För att det kommer det ju! Det bara är så:)

Själv har jag börjat en ny kurs, är färdig med mitt huvudämne religion och har börjat med sidoämnen. Först i raden är det matten jag ska itu med! Blä är ungefär vad jag känner..eller kände kanske jag ska säga. Det är faktiskt roligare än vad jag förväntade mig, iaf när vi studerar didaktiken och inte ägnar oss åt själva ämnet. Bäst av allt är att jag har nio av mina religionare med mig till denna nya kurs! Och bästaste är att min underbara Johanskji är en av dem:)

What else, what else? Ja, massor men ändå ingenting. Jag kollar asmycket på film och tror mig själv vara någon sorts filmkritiker nuförtiden. Måste nästan ägna ett inlägg snart åt bara filmer ni ska se och filmer ni INTE ska se! Av dem jag sett på senaste tiden alltså, inte genom tiderna och så..skulle annars bli ett aslångt inlägg ju:P Eller..? Why not? Kan ju bli hur jävla kul som heslt! 

Ok, är det nåt annat jag ska dela med mig innan jag säger see ya, så är det att jag, håll nu er, ska TRÄNA idag! Tro det eller ej, jag ska fan gå på afro:) Friskisafro! Helt otroligt! Sedan i kväll när jag ser på dagens film som är No Country For Old Men ska jag vräka i mig en hel skål pop corn och några bitar nästan-mörk choklad! Jag är så strategisk det nästan är inte sant! Paola for president alltså! Ok, see ya! Och ja, kärlek till er alla! (alla tre)